Vecka 13

Jag har varit på glukosbelastning (det är rutin att göra om man hade det vid sin första graviditet, vilket jag hade med stora dottern) Traskade iväg kl 08.00 till barnmorskan på fastande mage och tog ett stick i fingret som visade 4,7 i blodsocker. Sen fick jag dricka två stora glas med någon blandning som smakade fan och sött som sjutton. Tanken är nu att överbelasta kroppen med socker och se om man bildar tillräckligt med insulin för att ta hand om det. Vilket jag gjorde. Blodsockret visade 4,8 trots sockerchocken :) Då kan jag bocka av det på listan i alla fall :)

Sen har jag träffat läkare igen som sjukskrivit mig en vecka till så att jag förhoppningsvis får ordning på ätandet, uppsvälldheten och magkatarren. Sen ska jag tydligen upp i deras diskussion-grupp för att se om specialist mödravården behöver ta över eller om jag kan fortsätta hos min vanliga barnmorska.

VUL är inbokat om exakt en vecka för KUB-testet. Då är jag i vecka 14 och om hjärtat slår på bebisen så kommer vi att berätta för allmänheten att vi väntar barn. Det känns skönt eftersom jag blir lite isolerad här då magen redan är så stor att det inte går att dölja. Men vi vill som sagt vänta en vecka till. Är sjukt nervös att vi inte ska se något hjärta som slår. Det vore den absolut största mardrömmen. Jag försöker att inte tänka på det men hoppas att tiden går fort till torsdag.

I övrigt är jag ju överlycklig att kommit förbi vecka 12 utan blödningar eller missfall. Tänk om det verkligen är vår tur nu??