Sen sist jag skrev har vi hunnit med ännu ett frysförsök. M.a.o har vi nu satt in sammanlagt 4:a stycken befruktade ägg och inga har fäst. Börjar tvivla på mig själv och undrar vad som är fel. Jag har ju en dotter sedan tidigare (13 år sedan jag blev gravid med henne) så jag vet ju att jag faktiskt KAN få barn. Läkarna på REP-center har ju även undersökt mig på längden och tvären och min livmoder ser bra ut och de har fått ut fina ägg som blir befruktade av donatorns spermier och delar sig fint. Men ändå blir jag inte gravid. Det är tungt. Mycket tungt. Har ett fryst ägg kvar som vi vill sätta in så snart som möjligt. Har mens just nu så om några dagar måste jag börja ta ÄL-test igen (har ju så varierande menscykel att det kan vara så att jag har ägglossning bara några dagar efter mensen slutat) Vi kommer att kunna sätta in det sista frysta ägget denna hösten men lyckas inte heller det så måste vi köra igång ännu en omgång med hormonbehandling och äggplock. Förhoppningsvis kan vi göra detta under decembermånad så att vi har nya ägg i början på nästa år.
Ja men ni ser ju. Jag planerar redan för att det inte ska funka nästa gång heller. Försöker läsa på andras bloggar om andra par som fått kämpa länge med IVF och då handlar det nästan uteslutande om par där antingen mannen har dålig kvalitet på sina spermier eller att kvinnan har Endometrios eller PCO vilket försvårar för dem. Men vi sitter ju i en helt annan sits. Jag är fullt frisk och donatorn är fullt frisk. Så varför funkar det inte??? Har frågat läkarna på REP-center så klart och de svarade mig att det är vanligare att det INTE funkar de första gångerna än ATT det funkar. Att jag ska ta det lugnt och fortsätta sätta in ägg för att vi förr eller senare kommer att få vårt barn. Det är skönt att höra dem säga så eftersom jag själv tvivlar så. Men jag får helt enkelt ta det lugnt och bara fortsätta försöka. En vacker dag kanske det fäster? Men just nu varken orkar eller törs jag hoppas på det. Jag bara ÄR just nu. Försöker hitta små ljusglimtar i tillvaron och vårt liv. Försöker njuta av det vi har istället för att bara längta efter det vi inte har.
Just nu är det svart och mörkt. Inget hopp alls. Hoppas verkligen att det vänder under mörka vinterhalvåret och att jag och min älskade kvinna ska få vårat efterlängtade barn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar